När verkligheten smyger sig på

Strebers från Strängnäs spelade punk för oss unga i skarven mellan 80- och 90-talet. Särskilt en textrad bor kvar i mitt huvud – den enkelt briljanta ”Tiden går för fort, jag vill hoppa av”. För visst är det väl så. Ungdomen, åtminstone den kroppsliga, har för länge sedan övergått i medelålder. Ungarna växer som den vackraste sortens ogräs. Och somrarna går fort. Alltför fort.

Samtidigt har minnen skapats – av nya platser och gamla, vänner från förr och färska bekantskaper, fångade och tappade fiskar, regn, sol och vind. De behåller jag när verkligheten smyger sig på.

Sen är det ju faktiskt inte riktigt över än. Höstens skarpa färger och klara luft får sällskap av norrskenet, och vi åker västerut en gång till. Minst.