Kraddselevinter da capo – en tradition är född

^{Av Daniel Jonsson}

Precis som i fjol kom helgen v.13, utökad till att inkludera ett par dagar extra, att spenderas hos Ingrid i Kraddsele. Fick med mig sonen (han var inte svår att övertala…) även i år, och dessutom hans polare Måns. Planen var också denna gång framför allt skoterkörning, men efter tre dagar av lyftande, bärande och skottande så är det på riktigt rätt schysst att få känna lugnet med lite pimpel och sol som avrundning. I alla fall för en gammal man. Och när man har gjort något två gånger, visst är det tradition då?

Snötillgången var god, precis som föregående år, och med undantag för en sprängd variatorrem så höll grejerna ihop så väl man kan förvänta sig. Faktiskt rätt fascinerande att skotrar klarar den minst sagt omilda behandling de utsätts för så pass bra. Till och med Arctic Cat 🙂 Kraddsele erbjuder fantastiska skoterleder (en eloge till de som arbetar med detta) och riktigt trevlig friåkning.

Till sist måste vi ju snacka lite fiske också. Även om flugfisket är det som ligger mig allra närmast om hjärtat, så finns det något närmast förtrollande med att kikpimpla. Lite som sightfishing, men med en ännu tydligare inblick i de miljöer som fisken uppehåller sig i. Helt enkelt fantastiskt roligt! Måste väl erkännas att det kanske inte alltid blir den effektivaste metoden, då man helst vill fiska ganska grunt, men frågar ni mig så är det helt klart värt det. Båda fiskarna på bild ovan är Lukas, men jag fick faktiskt en rätt fin jag också. På kikpimpel.

Sommaren närmar sig med stormsteg nu. Isen ligger förvisso fortfarande på klubbsjön här hemma, men premiärturen till havet blev mer lyckad än på länge. Trots det längtar en del av mig också till nästa vinter, och nästa skoter- och pimpelresa. Oddsen är att vi lägger till ytterligare en helg, medan snön fortfarande är kall och fluffig.